Snabbt handlande

Jag fann precis detta häfte från  Jehovas vittnen i vardagsrummet hemma. Fort! Bli av med den innan någon förlorad själ i familjen söker sitt rätta jag bland de dörrknackande påskkärringarna.

Samhällsproblem

Jag fann denna gula disktrasa på ÖoB, det är där alla stora bloggare handlar sörru.  Nu inväntar jag in någon arg feministextremist flåsa fram varför det är en kvinnlig hand på bilden.

Själv står jag definitivt för jämställdhet, dock inte såpass att en tecknad hand på en disktrasa krossar mitt hjärta. För att uppnå optimala jämställda resultat enligt min mening känns det onödigt att trycka upp jämnt antal ”manliga” och ”kvinnliga” trasor. Istället kan man blanda de bägge världarna låta en shemale stå modell, vad sägs om Charlotte Perrelli?

Träningsmotivation

Mitt hjärta och min hjärna är icke samarbetsvilliga.

Sagan om blåtiran

Jag fick nyligen ett blåmärke precis under ögat. Detta är resultatet av ren otur+ lek med en vild 7åring,  ungen har helt klart lyssnat på för mycket Chris Brown musik.

Till en början tyckte jag att blåmärket fick mig att se svag ut, folk på t-banan tittade på mig med sorgsna ögon som sa ”stackars tös blir slagen av kusinen hon blivit bortgift till”.  Fördomsfria vänner antog att jag skaffat arabisk pojkvän. Jag gillade den icke.

Snart fann jag dock charmen i denna blåa pigmentfläck. Jag började beskylla folk i min omgivning för att ha legat bakom dess uppkomst. Ursäkterna flödade och oroligheten var på topp. Jag njöt sadistiskt av att ha lurat dessa stackare. De sorgsna ögonen fylldes istället med rädsla och jag fick förståelse för alla gangsters som vill se farliga ut med sina ärr. En efterföljare av Scarface skall skapas i min ära med den mindre heta titeln ”The tiny Bruiseface”.

Då blåmärket nu sakta försvunnit känner jag att ingen längre bryr sig om det och därför skriver jag detta inlägg i hopp om att mänskligheten ska bojkotta Chris Brown igen då jag redan tröttnat på hans nya låt som The Voice missbrukar.

Lär dig älska ditt blåmärke!

Nationalistisk toa

Jag skulle vilja se Ahmadinejads träffsäkerhet i denna toalett!

High five

Från Pucko som tydligen inte lämnar något till bröllopsnatten.

EXTRA EXTRA EXTRA

Ser ni vad jag ser?! En blond hårboll! I en trappuppgång i Husby!

Detta är fantastiskt av två skäl!

1. Det kanske finns svenskt liv i Husby?!

2. Svenskar hårar också!

Snälla gud, låt det inte vara en blonderad iranier.

Mellandagsrea

Jag och Emma W när vi båda skulle uppträda på Big Ben.

Ps. jag vet vad ni tänker och det stämmer. Ja! Vi hade planerat det ut i minsta detalj via telefon och morsekoder sen en vecka bakåt.

Gott nytt år!

Visserligen kommer detta fyra dagar försent, men mitt persiska ursprung rättfärdigar den sena ankomsten. Gott nytt år på er allesammans! Hoppas ni hade ett finare nyår än mig och mina vänner. Tolvslaget spenderades nämligen i en djurisk garderobkö där alla pressades och mosades från alla håll. ”Mysigt!” tänker den som är i desperat behov av kroppskontakt.

Nyårskramen blev alltså motvilligt dedikerad till den rakvatten-missbrukande snubben framför migs svanskot.

Här gott folk ser ni min förföriska nyårsoutfit.

Och förresten, ett tips från mig till er som ekonomisk julklapp, skippa nyårslöftena, ni kommer bara bli besvikna.

Att jag börjar bloggeriet med en outfitbild gör mig till fjortis ut i fingertopparna.

Ok då, bara för ni insisterar!

Precis efter mitt Jesussnack var det som om jag fick ett tecken från Gud att börja blogga igen. Jag fikade nämligen med Linda Skugge som fick mig att sakna bloggandet. Och efter att ha dedikerat en hel timme åt att gå igenom alla tusentals kommentarer ni skrev igår om att jag ska fortsätta så beslöt jag mig för fortsätta. Så se upp nu Blondinbella, din konkurrent är tillbaks!

Jag, Linda och ett x antal lager tjocktröjor.

Ps. Tack Erika för den enda kommentaren. Den uppskattas verkligen, nästan lite mer än vad den borde!